Almare-Stäket – en viktig men bortglömd plats

Ett besök på Almare-Stäket, biskopsborgen och slottet som spelade så stor roll under svensk medeltid, gör ingen särskilt glad. Det är en fin promenad i vacker miljö, men fornminnet är misskött, eller snarare oskött. Och det gäller att veta var man ska, för inga skyltar guidar till borgruinen. Det är först när du parkerat som en liten blå skylt meddelar att du snart är framme vid den plats som hjälpt till att forma vårt land!

Att hitta är inget större problem, om man vet var platsen ligger på förhand. Man kör gamla vägen mellan Kallhäll och Kungsängen och svänger av skarpt till vänster, ner på en liten grusväg mot gården Almare-Stäket. En så viktig historisk plats borde förstås ha haft en brun sevärdhetsskylt med en kringla, eller i alla fall en egen skylt, här finns inget sådant. När vägen svänger finns en liten parkering och en skylt som visar att det är 600 meter kvar till borgen. Skylten kunde vara tydligare men den är ändå synlig, och det är en skylt. Det går att köra även den sista biten, men parkeringen är till för att användas.Det finns platser man hört talas om, men som inte riktigt lever upp till sin historiska status vid ett besök. Stäket, på gränsen mellan kommunerna Järfälla och Upplands-Bro, är en sådan plats. Den gamla borgen på Almare-Stäket har spelat stor roll i svensk historia, men är idag sorgligt bortglömd, trots sin närhet till Stockholm. Borgen kallas ibland för biskopsborgen och ibland för S:t Eriks slott eller borg.

Den enda skylten vid Stäket

Den sista biten är en vacker promenad med skog och hagar på båda sidor. Hästar, kossor och får beter i hagarna. Vattnet finns nära till hands, och understryker varför detta var en viktig plats under svenska medeltid. Borgen på Stäket har alltid vaktat infarten till de vattenleder som leder till Uppsala och Sigtuna och den som satt på borgen kontrollerade på så sätt en viktig del av riket. Under medeltiden stod kampen om vem som hade rätt till borgen, kungen eller biskopen. Det har funnits en borg här sedan 1100-talet, även om den byggts om och rivits och bränts flera gånger. I början av 1500-talet genomdrev Sten Sture d.y. en rivning av borgen, och efter det byggdes den inte upp igen. Platsen hade då förlorat sin strategiska position genom landhöjningen och maktförflyttningen från Sigtuna och Uppsala till Stockholm.

Idag finns i princip bara en brant kulle med tegelrester kvar att se. En liten bit in från grusvägen står en skylt med information om borgen och dess bakgrund. Skylten är uppsatt av Stockholms läns museum och Upplands-Bro kommun. Det är en informativ skylt, relativt ny (producerad 2004/2012 enligt texten på skylten). Texten är bra och det finns en kort sammanfattning på engelska. I ena hörnet börjar limmet släppa, så det är dags att se över och reparera skylten innan den blir oläslig!

Stigen upp till borgresterna

Varför skylten har placerats en bit bort från vägen är en gåta, det går visserligen en stig fram till och förbi skylten men det hade varit bättre om den stått vid vägen, särskilt som fornminnet inte är särskilt väl skött. Det hade underlättat för besökare om man klippt längs med stigen och rensat borgen från buskar och högt gräs, så att ruinens form hade framträtt.

Den som tar sig förbi skylten får gå försiktigt på den branta stigen som leder upp på kullen. Väl uppe kan man hitta gammalt tegel och en inrasad källare, och betrakta utsikten över vattnet. För den som inte är insatt i borgens historia är ett besök på platsen inte särskilt informativt. Det finns helt enkelt inte så mycket att se. Med fler skyltar som beskrev platsen i detalj, samt en rejäl rensning och klippning, skulle fler få ut mer av ett besök här.

Borgen på Almare-Stäket borde vara en plats att vara stolt över, en plats dig skolorna kan ta sina elever på ett besök när de läser svensk historia. Här finns bra möjligheter att tydliggöra både det svenska tidiga 1500-talet, brytningen med Danmark och Gustav Vasas maktövertagande, och Engelbrektsupproret och kampen mot Erik av Pommern under 1430-talet.Intressant nog är denna viktiga plats i svensk historia inte heller utgrävd, den verkar ha ignorerats sedan den revs. Små undersökningar har gjorts men ingen större sammanhållen utgrävning. I Upplands-Bro kommuns skötselplan för fornlämningar nämns borgen som en viktig plats, och en plats att vara stolt över. Sedan planen skrevs 2011 verkar det dock inte ha hänt något på platsen.Skötselplanen har bra förslag för borgens del, man vill skriva om skylten och uppmärksamma två andra underligheter som finns på platsen, ett järnemblem och en obelisk, den senare nämns redan idag på informationsskylten men i mycket sammanfattande ordalag. Man föreslår också att området röjs upp, så att ruinen kan ses och förstås på ett bättre sätt. Det är sorgligt att inget av detta har genomförts.

Arméns brobygge står kvar med tydlig information!

För den som kan sin historia är Almare-Stäket en plats man vill bocka av, en plats man vill ha besökt och sett med egna ögon. För övriga finns det andra platser där man kan få ut mer av ett besök än här. Den som inte kan så mycket kommer nog från Stäket med mer förståelse för den bro av trä som arméns ingenjörstrupper byggde 1981, och som man går över för att komma till den gräs- och busk täckta kullen som döljer en av landets viktigaste medeltida platser!

Facebooktwitterlinkedin