Fascinerande runsten utan kontext

Vid Varpsund, på vägen mellan Enköping och Sigtuna, finns en Ingvarssten. Ingvarsstenarna är unika och utgörs av drygt trettio runstenar som alla nämnder Ingvar Vittfarne och hans mer eller mindre misslyckade vikingatåg i öst under första halvan av tusentalet.Stenarna, som finns runt om i Mälardalen är resta till minne av män som på något sätt var med på Ingvars vikingatåg. De alluderar därmed på samma historiska händelse, trots att de finns i ett stort område, och sedda tillsammans ger de stor kunskap om hur vikingatåg utformades och leddes.

Vissa stenar talar bland annat om olika skeppsägare, vilket gör att man kan dra slutsatsen att tågen var löst sammanhållna av fristående skeppsägare under en ledare, i detta fall Ingvar. Själva tåget var misslyckat, och Ingvar dog och begravdes i Särkland, men tillräckligt många vikingar tog sig hem för att berätta om äventyren de råkat ut för, berättelserna levde kvar länge i trakten och skrevs ner i de isländska sagorna. Många av stenarna är resta av söner och döttrar, efter en far som dött i tåget, vilket innebär att många av de som gav sig av hade familjer hemma, de var alltså inte enbart unga singelmän som gav sig av.

Inget av detta får man lära sig om man besöker Ingvarsstenen i Varpsund. Där finns ingen annan information än texten på stenen, och den upptäcker bara den som har bra ögon!

Fornminneskringlan till höger, stenen till vänster om vägen.

Platsen är otroligt vacker, en av Mälarens många vikar ger ett smalt sund med en slingrande, och hårt trafikerad, väg. Det finns plats att parkera på båda sidor om vägen och på båda sidor om bron, men platserna består av avåkningszoner snarare än uppmärkta platser och är placerade där vägen svänger så det gäller att vara uppmärksam som förare! En stor ”fornminneskringla” sitter på ena sidan vägen, och på den andra tronar runstenen på en liten kulle. Vandringsleder och ett bad  i närheten gör att det alltid är förvånansvärt många bilar parkerade, och många lastbilar stannar också till och vilar här.

Stenen i sig  är lätt att ta sig till, särskilt nu när marken är torr och gräset kort. Runstenen är hög och smal och inte särskilt imponerande i sin utformning. Runorna sitter på ena sidan av stenen.

Några meter från runstenen i et litet enbuskage sitter en liten, liten rostfärgad skylt, lätt att missta för en vattennivåskylt eller liknande. På den skylten finns runstenens text transkriberad:

”Andvätt och Kår och Kiti och Bläse och Djärv reste denna sten efter Gunnlev sin fader. Han blev dräpt österut med Ingvar. Gud hjälpe deras ande. Jag Alrik ristade runorna. Han kunde väl styra skeppet.”

Där finns också numret på runstenen (U 654 Varpsund) och vem som är fadder till denna sten. I det här fallet Håbo Rotaryklubb. Det är troligt, men omöjligt att veta, att det är Håbo Rotaryklubb som har satt upp skylten, eftersom den inte ser ut som skyltar vid fornminnen brukar se ut. Besökaren får ingen bekräftelse på att texten är korrekt, eller att informationen är vetenskapligt grundad. En notering om vem som står för faktagranskningen, och transkriberingen, hade inte skadat, särskilt som skylten i det här fallet sitter misstänkt långt ifrån själva stenen, nästan som att den inte allt för tydligt ska förknippas med den. Informationen ger intryck av att vara privat snarare än publik.

Detta är all information som finns att få vid Varpsund. Här finns ingen chans för en besökare att få ett sammanhang eller en djupare förståelse, ingen förklaring, ingen information om stenen är på sin ursprungliga plats eller om den flyttats. Det hade ju t.ex. varit intressant för besökaren att vet att några kilometer bort finns det en annan runsten, ganska olika i form och utsmyckning, som bär nästan samma inskription och är rest av samma personer!

Det är oklart varför en runsten som förärats en fornminneskringla vid vägen (vilket få runstenar har) ändå inte befunnits viktig nog att få en informationsskylt. Det är tydligt att de olika ansvariga myndigheterna inte pratat med varandra här. Den som stannar till för ett markerat fornminne förväntar sig att också lära sig någonting, men här utlämnas besökaren helt åt sin egen kunskap.

Varpsund är en vacker plats, väl värd ett besök om man är intresserad av runstenar, men läs på först om Ingvarsstenarna, t.ex. i Mats G. Larssons samlingsbok Vikingar i Österled, så får du ut mer av besöket. 

Relationen mellan stenen och skylten (till vänster i bild)
Stenen står vid en hårt trafikerad landsväg i en sväng, där många stannar till en stund.
Toppen på Varpsundsstenen i motljus.
Detalj av runorna på stenen.
Facebooktwitterlinkedin