Sö 179 – Guld och örnföda vid Gripsholm

Sö 179 – Ingvarsstenen

”Tola lät resa denna sten  efter sin son Harald, Ingvars broder

De foro manligen fjärran efter guld

och österut gåvo örnen föda

De dogo söderut i Särkland”

Få runinskrifetr är så kända som denna, oftast dock utan den första raden. Men det är den första raden som gör stenen än mer speciell. Sö 179 är en av få Ingvarsstenar som finns bevarade och som berättar om ett av de ytterst få vikingatåg som vi har fakta om. Ingvar den vittfarne ledde ett ganska misslyckat vikingatåg österut. Få kom tillbaka, men ett antal stenar restes av släktingar till deltagarna. Just den här stenen ska vara rest över Ingvars egen bror Harald.

Som många runstenar har den här flyttats ett antal gånger sedan den ristades. Idag vet vi inte var den stod i sin ungdom, men den hamnade så småningom troligen i kartusianklostret i Mariefred, så den bör inte ha sitt ursprung så långt från den platsen. När klostret stängdes i samband med reformationen revs dess byggnaderna och sten därifrån användes till bygget av vasaborgen Gripsholms slott i Mariefred. Där låg den sedan i hundratals år innan en runforskare fann den, täckt av tjära, under början av 1800-talet. Efter ytterligare hundra år, 1930, togs den upp från sin plats som tröskelsten, och placerades utanför Gripsholms slott. Där tronar den än idag, relativt anonymt, ackomanpanjerad av en annan runsten, med sin egen historia att berätta.

Sö 178 – utan tillnamn!

Denna andra sten, Sö 178, har texten: 

Hälgulv (?) och Öulv de läto resa båda stenarna efter sin broder Kätilmund och (gjorde) bro efter Soma, sin moder. Men Brune (?), hennes broder, högg (runorna)

Om dess historia innan den hamnade här finns ingen information. Men de båda stenar som nämns i texten tyder på att den från början hade en egen pendang. Idag är den side-kick till sin mer kända rival Sö 179.

I skyltväg är det tunt runt de två stenarna. Båda har varsina glänsande stålskyltar av klassisk Riksantikvarieämbetes-stil. De har faktiskt två skyltar var i samma stil, en på svenska och en på engelska. Engelska översättningar är relativt ovanliga men beror säkert av stenarnas placering vid ett slott som drar många internationella turister!

Jag saknar en förklaring, en skylt med bakgrunden till i alla fall Ingvarsstenen. Hur den hamnade på sin nuvarande plats, en förklaring av Ingvarståget, en bakgrund till runristningar överlag! Här passerar många människor, och många stannar till och läser och tar selfies med dessa stenar, så det finns stor potential för utbildning i runstensvetenskap här. Många barn är nyfikna och föräldrar får förklara så gott de kan, men skulle uppenbarligen, efter vad vi hör när vi är på plats, behöva lite stöd! Ingvarsstenens skylt ger visserligen en kort förklaring av både begreppet ”ge örnen föda” och av Ingvarståget, men det skulle behövas lite mer kött på benen i form av information för både gammal och ung. Intresset finns uppenbarligen hos publiken, och det bör  man ta vara på, i alla fall här vid en av de mest kända runstenarna i landet!

 

Fler bilder:

Sö 179 – en av de mest kända runinskrifterna

 

Sö 178 – mindre känd än sin granne
Facebooktwitterlinkedin